NÅGOT BESVIKEN.

Jag måste erkänna att jag faktiskt känner mig lite besviken
över att Wille míssade lucia ännu ett år.
Jag vill vara den mamman som står där, med tårar i ögonen
utav stolthet när ens lilla barn sjunger och är sådär söt
som bara ens eget barn kan vara..

Jag är besviken, det ska medges.
Samtidigt så kan ju vår lilla älskling inte rå för att han blir sjuk.
Det kan han faktiskt inte, dock har han varit precis som vanligt idag.
Han har inte ens bajsat idag, så vi har ingen aning om hur han är i magen.

Nåväl.

Tack och godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback