jobbig tid.

I torsdags åkte jag och fredriks familj hem till Fredriks farmor, usch, det var riktigt jobbigt.
Det var otroligt jobbigt att se alla så ledsna, helt sjukt. Men det var verkligen oväntat. Inte alls roligt.
Varken jag eller fredde har förstått det riktigt. Kommer man någonsin att göra det?

Vi var hos fredriks farmor hela dagen. Det första fredriks farmor Siv sa när hon kramade om mig var: Det har inte hänt, säg att det inte är sant! Det har inte hänt, säg det! Vad säger man?
Jo Siv, tyvärr har det hänt hur mycket vi än inte ville det.
Usch, jag grät massor, alla grät.

Fredagen den 2/3 är det begravning, jag vill inte! Jag vill verkligen inte!
Jag vill inte se alla så ledsna igen. Men jag måste. Ibland måste man göra sånt man inte vill.

Imorgon ska jag, Fredrik och Micke (Fredriks pappa) åka hem till Siv. Vi ska äta mat och umgås.

Och jag har kommit fram till en grej:
Jag vill inte FINNAS när min mamma, pappa, syster, eller fredrik går bort. JAG VILL INTE!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback